Historia
Gyttorp har gamla anor inom bergshanteringen. I Gyttorp har funnits järnbruk och runt om har flera gruvor funnits. Namnet var först Göttorpet, sen Göttorp och kommer från den äldsta masungen under 1500-talet (Göt = gjuta).Inom en radie av 3 km har funnits Pershyttan, Stribergs, Rödbergs o Åsbobergsfjällen samt Hällstaberg, Berga, Lämnås, Grind, Kopparbäcken, Annebergs mfl gruvor i olika tider. Mellan NN's fabrik o en del av samhället flyter hagbyån, utflödet från sjön Vikern. På 1500-talet låg nämnda järnhytta här. Under 1600-talet utvecklades ett järnbruk (tackjärnshytta och osmundsmedja) kallat Göttorps Kronobruk. Mellan 1606 - 1625 göts över 200 kanoner samt ett par tusen kanonkulor. Som en jämförelse på verksamheten kan nämnas att hyttan blåste 124 dygn 1613, medan tex Guldsmedshyttan bara blåste 99 dygn samma år. Kronobruket upphörde 1668.
Omkring 1715 anlades en Kopparhytta vid Gyttorp av handlare Gabriel Petré, Nora. Här göts koppar till omkring 1755. Malmen kom från Kåfalla trakten.
1858 anlades ett krutbruk som kom att bli en först grund för senare utveckling till en av landets mest kända sprängämnes industrier, som i sin tur kom att skapa ett av landets mycket stora, smalspåriga industribanor.
5 år efter krutbrukets tillkomst påbörjades stubintillverkning. 1867 tillkommer tillverkning av ammoniakkrut o året efter startas tillverkning av nitroglycerin enl en metod som primitivare än de metoder som används vid dåvarande konkurenten Vinterviken i sthml. Företaget heter ännu Gyttorps Krutbruk AB. Ammoniumnitrat blir en ny produkt 1874. På 1880 talet blir konkurransen med Vinterviken påtaglig, för bägge företagen. Vinterviken processar mot Gyttorp 1882, utan framgång. 1888 sker namnbyte till Gyttorps Sprängämnes AB. Under 1890 talet köper man aktier i närbelägna pyrotekniska fabrikerna i Ramsberg och Nora. Vid seklets slut ägen man dem.
Samarbete påbörjas 1902 med Vinterviken, gällande bla gemensam prissättning. En fusion sker 1915 genom att Nitro Glycerin AB bildas och inköper verksamheterna i både Gyttorp o Vinterviken. Åtgärden innebär att Gyttorp kan bredda sitt sortiment, bla startas 1916 tillverkning av Nitrolit samt framställes en trofylant som kallas Defensit. Om/utbyggnader sker hela tiden. 1919 presenteras en utredning som pekar på fördelarna med att flytta hela verksamhetern till Gyttorp. Samma år tillverkas ca 2 ton dynamit per dag. Under 1921 påbörjas flytt av verksamheten i Vinterviken. Därefter finns endast forskning o utveckling samt distributionskontor o lager kvar i Vinterviken. Tjugotalet vid Gyttorp präglas av fortsatt utvidgning o byggnadsverksamhet bla i Åkernäs o Bastnäs.
Gruvan Bergsäng/Anneberg köps av Strömsnäs Järnverks AB och skall användas för blyhagel tillverkning. Kontoret i Stockholm flyttas till Gyttorp 1935. 1947-48 byggs ett nytt lab samt arbetarbostäder. Vid bastnäs byggs fabrik o produktion där startar 1954. Redan året efter görs nya utbyggnader, liksom 1960-62. 1964 hålls 100-års jubileum och en minnesbok utges. 1965 byts namnet till nuvarande Nitro Novel AB, Gyttorp. Nästa stora företagsförändring sker 1986 när NN blir köpt av Norska Storkoncernen Hydro.
Kartor
Ritningar
